Politik & samhälle

Lättsinnigt dödförklarande av nationalstaten

Det nya inbördeskriget – Ett öppet Europa och dess fiender
Ulrike Guérot

Daidalos (Översättning Svenja Hums)
127 sidor
ISBN 9789171735287

| Respons description ); ?> | Låst recension | 4 min läsning

Ulrike Guérot tror att det stundar ett inbördeskrig mellan det öppna Europas försvarare och dess fiender. För att motverka denna utveckling hävdar hon att man med stöd i regionerna ska bygga upp en europeisk republik. Det finns många luckor i hennes resonemang och inget säger att regionerna skulle vara mindre utsatta för populism än nationalstaterna.

Under den tid som förflutit sedan den europeiska integrationsprocessen inleddes med bildandet av Kol- och Stålunionen (ECSC) 1951, har detta pågående experiment gett upphov till mängder av politiska och konstitutionella analyser. Det är inte så konstigt. Under de gångna 150 åren har inte många så långtgående projekt sett dagens ljus. I västvärlden kan man tänka på USA:s utveckling, särskilt efter inbördeskriget 1861–1865, mot en fungerade federal stat byggd på maktdelning mellan president, kongress, högsta domstol och delstater. Österrike kunde efter 1867 års konstitutionella uppgörelse, som förvandlade kejsardömet till dubbelmonarkin Österrike-Ungern, om tullfrihet införts över hela imperiet och om de så kallade kronländernas (provinsernas) autonomisträvanden fått omsättas i verklighet, ha förvandlats till mer av en multietnisk och kvasifederal stat med vissa likheter med dagens EU. Men världskriget och den långvariga statssymbolen kejsar Frans Josefs död 1916 avslöjade ihåligheten i statsbygget.