Avsaknad av skamspärr var hennes problem och tillgång

Behovet av närhet blir med åren betydligt större än nödvändigheten att bevara sin värdighet
Maria Jönsson

Ellerströms
172 sidor
ISBN 9789172474055

| Respons description ); ?> | Låst recension | 10 min läsning

Maria Jönsson beskriver i sin intressanta monografi Kerstin Thorvall som en skammens författare. Men Thorvall var fri i sitt skrivande, skammen var något som till hennes förvåning lades på i efterhand. Avsaknaden av skamspärr kan ha varit Thorvalls problem i verkliga livet och tillgång som författare.

I essän ”Kerstin om Kerstin” i Kvinnornas litteraturhistoria (1983) speglar sig Thorvall i sin författarkollega Ekman: ”en olycklig kärlekshistoria.” Texten inleds med ett möte mellan ”skandalförfattarinnan” och akademiledamoten. Kerstin Ekman bjuder på te i Nobelbibliotekets stora läsesal. Ekman går som ”en duktig och betrodd skolflicka” och sitter ”rakt och väluppfostrat”, skriver Torvall som tagit av sig skorna och krupit upp i en herrfåtölj. Thorvall tycker sig se fysiska spår av vad det kostar att få ”sitta bland de stora pojkarnas bord”. Ekman är ”inte alldeles glad längs ryggraden”.

Publ. i Respons 3/2016

I FOKUS | Postmoderna tider – Den ovillige medborgaren

Relaterat

Udda röster som speglade 1900-talet

Denna recension omfattar flera titlar Zarah Leander är en av den svenska kulturhistoriens mest kontroversiella kvinnor. Beata Arnborg försöker i sin biografi mejsla fram en mer nyanserad bild av henne....

Av Johanna Broman Åkesson