Universitetshistoria upplever sedan ett decennium en renässans, vilket hänger samman med att perioder av snabb förvandling skapar behov av överblick och självreflektion. Ett antal nya studier visar att forskning i ämnet kan bedrivas på hög nivå, upprätta oväntade samband och närma sig allmängiltiga frågor.
I högtidliga ögonblick brukar universitetet framställas som den europeiska samhällsinstitution som, jämte domstolsväsendet och katolska kyrkan, har den längsta obrutna traditionen. Även universitetshistoria är som genre av gammalt datum. Under 1500- och 1600-talet inspirerades Europas lärda värld av kyrkans jubelfester till att skapa en egen profan jubileumskultur. I slutet av 1700-talet började akademiska publikationer om universitetens historia att ges ut. Bakom dem låg ett växande behov av vetenskaplig självreflexion, men det var de akademiska jubileerna som manade fram de allra flesta publikationerna.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
