Hur föreställningen om rätten till ett privatliv utvecklades

Rätten till privatlivet – Och moralen bakom omoralen i svensk press
Mattias Hessérus

Carlsson bokförlag
384 sidor
ISBN 9789173317245

| Respons description ); ?> | Låst recension | 8 min läsning

I sin innovativa avhandling undersöker Mattias Hessérus hur den moderna uppdelningen i en privat och offentligt sfär tog form och de samhälleliga drivkrafterna bakom denna utveckling. Det är en fröjd att läsa boken, men man saknar ett genusperspektiv. Inte minst kvinnorörelsen har krävt mindre, inte mer skydd för privatlivet.

När Håkan Juholt – tidigare partiordförande för socialdemokraterna som efter en kort och skandalkantad tid avgick från sin post i januari 2012 – berättade för mig hur bevakningen av hans port och ytterdörr pågick i månader, gjorde han det med den humor som kom att bli ett av hans signum. Roat beskrev han hur han och sambon kröp omkring på golvet i lägenheten för att inte bli upptäckta av fotograferna som stod beredda med sina teleobjektiv ute på gatan, ibland även utanför ytterdörren, dygnet runt. Naturligtvis framkallade jakten stor stress, liksom för andra skandaldrabbade. Det svåraste att hantera för skandalernas huvudpersoner, vilkas erfarenheter jag har undersökt, är när rapporteringen alltmer börjar kretsa kring dem som privatpersoner. Vid en kritisk tidpunkt slår bevakningen över, sakfrågan överges och det är den bristande karaktären hos den skandaliserade som sätts i centrum. Då ringer journalister till de gamla föräldrarna, tidigare partners, ja, till och med till barnen, för att hitta stoff till porträttet av en människa som alltmer antagit drag av Belsebub.