Autonomireformen har inneburit att universitetsledningar nu kan besluta om sådant som lärare tidigare gemensamt beslutade om.
I januari 2011 genomförde alliansregeringen en rad lagändringar som lanserades under namnet autonomireformen. Regeringen presenterade i sin proposition två avgörande motiv för reformen vars syfte var att öka den institutionella friheten för svenska lärosäten. Ökad frihet sågs till att börja med som avgörande för att lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen bedömde också att Sveriges möjligheter att bedriva utbildning och forskning av kvalitet i världsklass krävde en ökad institutionell frihet. Drygt tre år senare står det klart att autonomireformen, tvärtemot regeringens uttalade syfte, har medfört förändringar som utgör ett hot både mot lärosätenas uppgift att vara en kritiskt reflekterande samhällskraft och deras möjligheter att bedriva forskning och utbildning av kvalitet i världsklass.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
