Bibliotek inspirerades av USA

Fri tillgång till bokläsning ingår i de folkhems- och folkbildningsideal som präglar svensk identitet. I botten ligger förhoppningar om att motsättningar kan överbyggas genom frivillig bildning och självfostran. Ofta förknippas denna idealism med socialdemokratin och dess bakgrund i det tyska partiet. Men en viktig idékälla fanns också i USA och dess välutvecklade biblioteksväsende vid förra sekelskiftet. Förmedlare av de amerikanska tankarna var Valfrid Palmgren, energisk och välutbildad doktor i romanska språk och bibliotekarie vid Kungliga Biblioteket. 1907 fick Palmgren regeringens uppdrag att undersöka de nya biblioteken i USA. Resultatet blev en grundlig och engagerande reserapport, Bibliotek och folkuppfostran, som spreds i 3000 exemplar. 1909 tillsattes hon att som ensamutredare föreslå hur allmänna bibliotek skulle organiseras i Sverige. Beslutet om stöd till folkbiblioteken fattades 1912, i stort sett enligt hennes förslag.

Hon satt i Stockholms stadsfullmäktige för Allmänna valmansförbundet, högern. I debatterna om hur ett stadsbibliotek i Stockholm skulle organiseras kom hon i konflikt med vänstern. Hennes idéer om ett allmänt bibliotek stod i strid med de intressen som fanns att behålla verksamheten som uttryck för agitatoriska och ideologiska syften i arbetarbiblioteken och folkbildningsförbundens bibliotek. Striden sinkade inrättandet av Stockholms stadsbibliotek till 1928, när byggnaden vid Sveavägen stod klar. Då var de vänstersocialister som hade tänkt sig biblioteken som element i en proletär motoffentlighet uteslutna ur socialdemokratin.